Forskning

Här finner du en översikt om den forskning som bedrivs inom gruppen och vad huvudmålen med forskningen är. Mer specifik information finns antingen under personer eller under projekt.

Allmänt om den forskning som gruppen bedriver

Institutionen för vilt, fisk och miljö (VFM) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå har en lång tradition av forskning om vilda däggdjur och fåglar i allmänhet, och om relationen djur, människa och växter i synnerhet. Forskningen är både grundläggande och tillämpad. Exempel på pågående verksamhet är att studera växt-djurinteraktioner, vandringar mellan sommar -och- vinterområden, bete, hemområden, habitatval och utnyttjande av miljön, rörelsemönster, reproduktion och överlevnad, effekter av störning och klimat.

 

Den forskning vår grupp leder präglas oavsett om den är rent ekologisk eller mångvetenskaplig av ett nära samarbete med omgivande samhället i vid menig som företag, skogsnäringen, myndigheter och organisationer. Inom temaforskningsprogrammet VILT OCH SKOG, är målet är att ta fram ny kunskap för en förbättrad förvaltning av våra viltresurser. Foder och fodernyttjande samt förbättrade metoder för övervakning av viltstammarnas påverkan är centrala frågor. En viktig forskningsfråga är vad en ”hotspots” – ett område som återkommande används – egentligen är för ett djur och vad det betyder för oss människor.  Kan vi förstå och förutse vad som gör ett område attraktivt för ett djur kan både traditionella nyttjare som skogsbruk – och nya nyttjare som turistentreprenörer rikta sina insatser där problem – och möjligheter finns.

 

Vi har flera projekt om påverkansforskning - hur påverkar vi med våra aktiviteter djuren, och hur påverkar de oss och våra beteenden?  Vår grupp studerar olika typer av mänsklig aktivitet som turism, jakt, skidåkning, snöskoteråkning, och vandring upplevs av främst björn och älg. Vem blir mest rädd – människan eller björnen när vi möts? Hur vi och våra beslut påverkas av djuren studeras dels inom FOMA-vilt, dels tillsammans skogsekonomer för att bland annat kvantifiera jaktens ekonomi.

 

En spännande frågeställning att vi studerar landskapets produktionsmöjligheter av vilt och fisk – i skogliga termer kan vi kalla det vilt och fiskbonitet – utifrån ett mångbruksperspektiv där turism är ett ben i ett företag. Vilka vilt och fiskarter ska vi satsa på? Vilka arter passar bäst i ett visst landskap? Det är kunskap som kan ha stor betydelse för enskilda, ofta mindre skogsföretag som väger mellan olika typer av markanvändning där vilt och fisketurism kan vara en.

 

Ett lika spännande samarbete som utvecklas tillsammans med arkeologer, genetiker och kulturgeografer är att vi studerar hur människans nyttjande av älgen förändrats de senaste 6 000 åren. Ett svindlande tidsperspektiv. Att använda av naturresurserna har länge varit en förutsättning för att bo i Nordens utkantsområden. Möjligheten att försörja sig på älg och andra djur har historiskt sett varit viktigt för att kunna överleva. Naturresurser och möjligheten att nyttja dessa är än idag ett av de främsta skälen för att behålla människor i den norra glesbygden.

 

För forskningen finns flera gåtor att lösa. Varför vandrar älgarna i norra Sverige samma väg mellan sina vinter- och sommarområden som de gjorde för 6000 år sedan? I fjällen och i barrskogen nedanför fjällen har älgarna varje vår och höst passerat förbi där vi människor bor sedan stenåldern.  Periodvis har de varit försvunna från det svenska inlandet på grund av jakt och klimatvariationer. Vad är det som gör att en älg idag gör precis som på stenåldern? Landskapet har förändrats, vi har ett annat klimat och vi människor beter oss på andra sätt, och rovdjurens förekomst har förändrats. Varför är det så att målningar och ristningar bara avbildar älgar utan horn? Varför ser det likadant ut i Ryssland? En fråga som kommer att testas är om människorna förr i tiden jagade älg mer slumpmässigt jämfört med idag. En idé är att när stenåldersmänniskan använde sig av fångstgropar så vara jakten inte lika urvalsinriktad som för dagens jägare. I framtiden, vilken relation kommer älg och människa att ha i kommuner där människorna fortfarande ”lever av älg”. Vad kommer att hända när Sverige avfolkas? Kommer vi att acceptera att jakten då förskjuts mot rekreation och upplevelse? I dag är nyttoaspekten det som bär upp acceptansen för jakt i Sverige. En annan utgångspunkt i forskningen främst inom ICEMOOSE är att förstå hur den pågående klimatförändringen påverkar människa och älg. Länken mellan dessa två går via hur landskapet och vegetationen påverkas. Hur kommer jakten att förändras? Hur kommer älgarna att reagera på varmare somrar och mer snörika vintrar?

 

Målet med vår mer tillämpade forskning är att ta fram ny kunskap som är tillgänglig för alla som är intresserade av att förvalta våra naturresurser där vilt är en bärande del.  Samverkan är en prioriterad uppgift för oss. En viktig funktion för gruppen är därför att fungera som en plattform för dialog och samverkan mellan forskare, andra aktörer och det omgivande samhället.

 

Mer specifik information om gruppens medlemmar hittas under personer.

 

 

Insamling från skjutna/döda älgar jakten 2009/2010:

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i samarbete med jägarna i Södermanland

På flera håll i Sverige samlar jägarna in käkar och livmödrar för att bestämma åldersammansättning och reproduktion.

 

Forskningsprojektet SYDÄLG har i Södermanland noterat låg reproduktion bland de märkta älgarna. Östermalmakretsen bestämde vid årsmötet kretsens årsmöte 2009-02-12 att systematiskt sammanställa ålders, köns- och reproduktionsdata under tre till fem år.

 

Genom att samla in material i en basinsamling kan vi få en bra bild av älgstammen. I basinsamlingen ber vi er om underkäke för åldersbestämning, livmödrar och äggstockar för reproduktionsdata, slaktvikt, horndata, och kalvvikter för älgpopulationens kvalité.

 

På grund av den låga reproduktionen ser också ett behov av en utökad organinsamling under jakten. Den ger mycket viktig information om tid för älgkors brunst, tjurars spermiekvalitet, embryoöverlevnad, infektionssjukdomar hos nyfödda kalvar, samt bristsjukdomar. Allt detta kan ha påverkan på reproduktionen och är viktiga för förvaltningen. Sörmlandsälgarna är högintressanta just nu med tanke på de få kalvar som GPS-älgkorna fött.

 

Här hittar ni dokumentet för insamlingen som ni genom att klicka på länken kan ladda ner.

 


instruktion