Referensområden

Idag har vi ett flertal referensområden där vi jobbar med GPS/GSM märkta älgar som sträcker sig från breddgrad 67 i Norrbottens län ner till breddgrad 57 i Kronobergs län. Norra Sverige (Västerbotten och Norrbotten) har en lång tradition av älgforskning och i vinter 2003 började vi med datainsamlingen av GPS positioner. Under vintern 2009 märkte vi de första GPS-märkta älgarna i Kronobergs och Södermans län. Under vintern 2010 och 2012 märktes älgar också i Kalmar län. Sen dess följer vi älgarnas rörelse, livsmiljöanvändning, och reproduktion. Märkningar i norra och södra Sverige ger oss möjlighet att titta på frågorställningar som är specifik för det enskilda området eller region, såväl som att jämföra älgarnas beteende mellan norra och södra Sverige. Särskilt spännande är jämförelser mellan norr och söder och hur älgar anpassar sig till klimatet och dess förändringar. Några projekt har avslutas, många löper på sen starten. Mer information om de olika projekten hittar du under länkarna med namnen på de olika referensområdena. Älgarnas rörelse kan följas i nära realtid när du klicka på länken som guider dig till webbplats för respektive området där du kan titta på enskilda älgar såväl som på fördelning alla GPS-märkta älgar i detta område.

 

Norrbotten

Under 2005-2007 pågick ett älgmärkningsprojekt i området kring Arjeplog där 40 älgar märktes så att vi kunde följa älgarnas rörelse. Halsbanden togs av i vinter 2007. Under vintern 2008 utfördes märkningar av 50 älgar i två specifika områden, 25 älgar kring Överkalix och 25 älgar nära fjällen vid Nikkaluokta. Även här handlar frågeställningarna mycket om hur älgarna vandrar i förhållande till olika säsonger och förhållande till sin omgivning. I början av 2012 tog vi av sändaren för älgar som märktes kring Överkalix. I samma omgång märkte vi ytterligare 15 älgar (varav 4 tjurar) i Nikkaluokta trakten för att ersätta de vi hade tappade under dessa två åren såväl som att utöka forskningsinsatsen i detta referensområde. I början av 2012 märktes ytterligare 10 älgkor i detta område. Under vintern 2013 gjordes en stor märkningsinsats där totalt 90 älgar märktes i tre olika referensområden (vid Arvidsjaur, Niemisel och Ängesån) för att få bättre underlag hur vandringsbeteende i dessa älgpopulationer ser ut. Under vinter 2014 märktes ytterligare 22 älgar i Norrbotten i Tjåmotis området. Under vintern 2016 togs halsbanden av i dessa fyra referensområden och flyttas till fyra nya områden i Norrbotten (Haparanda-Kalix, Junosuando, Linaälven, Svappavaara). Därmed har vid vintern 2016 märkts totalt 350 olika älgar med GPS-halsband i Norrbotten

Norrbotten förvaltningsprojekten har haft olika initiativtagandet och finansiering. De senaste projekt är initierat av Skogsbrukets jaktgrupp Norrbotten, Jägareförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten och Sveriges lantbruksuniversitet. Finansiering sker dels via länets älgvårdsfond dels via markägare bestående av Sveaskog, SCA, Norra skogsägarna, Statens fastighetsverk, Allmänningarna, Kyrkan samt LRF.

 

Västerbotten, Sverige/Norge

Under vintern 2003 märktes 25 älgkor med GPS-halsband i Västerbotten och den märkningen har skett i samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten, markägaregruppen och Jägareförbundet i Västerbotten. Årligen flyttades halsbanden mellan individer i områden kring Åsele (2003/2004), Nordmaling (2004/2005), Hällnäs (2005/2006) och Malå (2006/2007). Tyngdpunkten på studien i Västerbotten låg på hemområden, vandringar och egenskaper runt kalvningen. Totalt märktes 102 olika älgar i denna förvaltningsmärkning. I november/december 2004 startades ett märkningsprojekt inom programmet "Älg i MittSkandia" som var ett samarbete mellan Sverige och Norge. Projektet avslutades officiellt i 2007. I det här projektet märktes älgar i tre områden kring svensk/norska gränsen. Det var i områden kring Krutfjell, Krokstrand och Skalmodal. Märkningar i det här projektet skiljde sig åt från märkningar i alla andra områden eftersom här märktes älgarna i sina sommarområden (det vill säga i fjällen). En anledning för detta var behovet att studera andelen av älgar som under vintern vandrade till norska och svenska skogslandet. Dessa älgar ingick delvis i samma analyser som projekt Västerbotten och fokus låg på att skaffa kunskap om vandringar, hemområden och habitatval.

 

I februari 2017 märktes 27 älgkor i Nordmaling trakten. Märkningen ingår i forskningsprogrammet Beyond Moose och ska hjälpa till att öka vår förståelse hur djuren rör sig i landskapet och utnyttjar sina livsmiljöer i flerartssystem. Området i Nordmaling valdes för att här finns inte bara älg utan också rådjur, dov- och kronhjort. Nordmaling är det endaste området så lång norrut som har alla dessa fyra arter. Delaktigt i detta märkningsprojekt är också veterinärerna Jon Arnemo och Alina Evans som forskar om älgens ekofysiologi. För dessa studier bär älgarna inte bara en GPS-sändare utan har också en lite sensor i magen och under huden som mäter kroppstemperatur och hjärtslag.

 

Kronoberg, Växjö

I februari 2009 märktes 25 älgar i området kring Växjö varav är 5 tjurar och 20 kor. I januari 2010 märktes ytterligare 6 älgar i området för att ersätta de vi hade tappat under 2009. I början av 2012 märktes ytterligare 39 älgar (29 kor, 10 tjurar) för att ersätta en del av förluster under tidigare åren såväl som för att utöka forskningsinsatsen i detta referensområde. Området är mycket spännande inte bara med hänsyn tagit till älg och skogsbruks frågor efter stormen Gudrun, utan också för att de olika klövviltarterna förekommer i samma trakter samt för vilt och trafik. Vid början av 2016 har totalt märkts 65 vuxna älgar (49 kor, 16 tjurar) märkts i området och vi har kunnat dokumentera 208 årskalvar och deras överlevnad.

 

Sörmland, Öster Malma

I februari 2009 märktes 25 älgar i området kring Öster Malma varav är 5 tjurar och 20 kor. I januari 2010 märktes ytterligare 7 älgar i området för att ersätta de vi hade tappat under 2009. Området är mycket spännande inte bara med hänsyn på älg och skogsbruk, utan också för att olika de olika klövdjurarterna förekommer i samma trakter samt för vilt och trafikfrågor. I början av 2012 märktes ytterligare 39 älgar (29 kor och 10 tjurar) för att ersätta en del av förluster under 2010-2011 och för att utöka forskningsinsatsen i detta referensområde. Vid början av 2016 har totalt märkts 75 vuxna älgar (57 kor, 18 tjurar) märkts i området och har vi kunnat dokumentera 107 årskalvar och deras överlevnad.

 

Kalmar, Misterhult

I början av januari 2010 märktes 26 älgar i området kring Misterhult, varav 6 är tjurar och 20 är kor. Området är mycket lämpligt för att studera samspelet älg -skogsbruk och spännande för att flera olika klövdjurarter förekommer i samma område. Dessutom går E22 rakt genom området så att frågan vilt och trafik också kan studeras givet resurser. Projektet avslutades 2012.

 

Kalmar, Öland

I februari 2012 märktes 25 älgar på Öland varav 5 tjurar. Området är mycket intressant för att årskalvars sommaröverlevnad på Öland rapporteras att vara låg. För att studera det närmare gör vi en särskilt forskningsinsats i detta referensområde med att märka en del av årskalvar för att noga kunna följa deras överlevnad. För att kunna jämföra årskalvarnas sommaröverlevnad på Öland med andra älgstammar i södra Sverige, märktes också en del av årskalvar i referensområdet kring Växjö och på Öster Malma. Vid början av 2016 har totalt märkts 37 vuxna älgar (30 kor, 7 tjurar) på Öland och vi har kunnat dokumentera 76 årskalvar och deras överlevnad.